Born Villain

Det känns otroligt fel att vara glad idag, men faktiskt, jag är glad. Jag skakar av lycka till och med. Anledningen är att Marilyn Mansons nya album Bor Villain har släppts och det är så jävla bra! Johnny Depp är med och gör en cover på Carly Simon's You're So Vain och alltså, jag dör. Lite fjortis känner jag mig nu, men jag kan faktiskt inte hjälpa det.

Ett år

Jag förstår det inte, men det har gått ett år sedan Christina lämnade oss. Jag förstod att det skulle ta lång tid att komma över, men inte att det skulle ta så här lång tid. Jag vet att det är flera som inte förstår varför jag tog det så hårt som jag gjorde och varför jag inte kan släppa sorgen. Christina förstår. Hon var, som jag tidigare sagt, så mycket mer än en lärare, så mycket mer än en mentor. Det finns inte ord som är stora nog att förklara vad hon faktiskt betydde för mig. På ett vis kan man säga att hon var som en ängel, hon räddade mig. Hon var fantastisk som jag redan nämnt och hon hade så mycket kvar att göra. Jag borde hedra hennes minne med att skratta, lyssna på Habanera och må bra, men jag kan inte det. Det gör fortfarande för ont. Men jag ska tillåta mig själv att ha ont idag, tillåta mig själv att gråta, må dåligt och minnas. Jag behöver det och då gör jag det, spelar ingen roll vad någon annan än må tycka. Fina Christina, du fattas mig.



Men jag måste le när Cgg ler

KisseDisza

Alltså, jag dör vad fin min bebbi är ibland!

You keep me from breaking apart

I'm only here because of you

And because you never left me behind

Saying thanks in my own way

I say it with a song that soon will fade away

You keep me from breaking apart

You understand the chaos in my head

Only you understand every word I say

You restore my soul and erase all hurt

The hurt that only you can take away

You keep me from breaking apart

 

Type O Positive

Jag vet inte om det är på grund av mina lesbiska tonårssimmar, att jag läst Conny Holms brev tio gånger idag, mina fina kissemissar som vill mysa hela tiden, allt socker i mitt te, gårdagskvällen, att jag ser fram emot imorgon eller kanske en blandning av allt, men jag har mått så jävla bra idag. Inte ens lite vemod.
Jag och Martin tittade på fyra filmer igår. Poesi, Midnight in Paris, Dirty Dancing och Into the Wild. Det var en så bra kväll och natt för ingen av filmerna var dåliga någonstans och blev inte trött förän vid tretiden.
Imorgon ska jag ut till Rämshyttan och fira påsk med mamma, Hans, Anna, Per, Isak och Lowa. Funderar på att klä ut mig till kyckling eller någonting, som protest för att de ska äta anka och för att det är påsk. Det känns lite makabert att pynta med små söta kycklingar och tuppar och sedan äta en stackars anka. Men men, jag behöver inte äta den, jag kör på Quornfiléer istället.
Efter Midnight in Paris och tankar om hur jävla bra han är, är jag nu lite kär i Owen Wilson också. Hoppas att ingen av de jag är kär i är monogama, då blir det problem. Och också efter Midnight in Paris är jag mer sugen än någonsin att åka till Paris. Det kostar inte ens 2000 liksom. Let's go!

Riga

Det var en buss och en båt. Jag hade aldrig åkt buss tidigare. Nej då, det hade jag faktiskt, men båten var ny. Jag var så otroligt exalterad, ändå somnade jag på bussen. Spelar ingen roll hur pigg jag är, långa bussresor betyder sömn. Ingen av personalen på båten pratade svenska, var knappt att de pratade engelska. Det fanns heller nästan inga svenska passagerare. Första drinken beställde vi av den suraste bartendern jag någonsin har sett. Han var långsam och bitter. Och han hade ett diadem i håret. Middagsbuffén var rolig, fanns hur mycket som helst att välja mellan. Vi hade två och en halv timme på oss att äta och jag och Josefin var klara efter en timme cirka. Det var under middagen vi hade kommit ut på öppet hav och det var storm så båten gungade extremt mycket. Det verkade inte som någon annan än jag och Josefin blev påverkade av det. Jag tappade räkningen efter fem drinkar och vågorna kändes inte lika jobbiga. Blev uppraggad av två snubbar från Littauen, den ena var gift. Det var roligt. Josefin tjatade hela kvällen om att vi skulle dansa och när jag var full nog kom det en näsa och satte sig vid oss och pratade. Han var trevlig, men jag började nyktra till och kände av vågorna igen, så jag gick ner till hytten. Där lade jag mig och andades i en påse utan påse. Det fungerade inte så bra så jag kastade upp lite och sedan somnade jag. Vaknade när Josefin kom tillbaka och snackade och jag förstod ingenting. Somnade igen och vaknade av att Josefin sade att hon ville dö. Somnade om och vaknade av att det knackade på dörren, då var det dags för frukost. Har aldrig varit så bakis som jag var då, på riktigt. Åt frukost och gick tillbaka till hytten. Vilade oss några timmar innan vi skulle gå av i Riga.

Det var iskallt, blåste och snöade. Vi åkte på en sietsing och guiden var sjukt bitter. Hon klagade på svenskar som klagade på vädret, sade att norrmän var mycket bättre än svenskar. Det var ju snällt av oss att fixa Swedbank där, men vi var ju elaka som "lurade" dem att låna pengar som de inte kunde betala tillbaka. Ja, herregud, hon var inte glad på svenskar, så mycket förstod jag. När vi klev av bussen bestämde vi att vi skulle gå själva till marknaden. Jag har aldrig upplevt en sådan snöstorm som det var där alltså. Jag trodde jag skulle blåsa bort alternativt dö av köldskador. Men vi klagade inte. Gick in i första huset som var fiskplacet och jag och mamma vände i dörren. Herregud, vilken stank. Var extremt nära att kasta upp lite där också. Gick vidare till grönsaksplacet och det luktade konstigt där med, men det var uthärdligt. Gick in på något fik och allt såg äckligt ut så det blev en flaska vatten. Inte ens det var gott. Kände mig lite taskig som var så negativ, men det var ingen höjdare. Gick på marknaden, kollade alla stånd och det var väl som på alla marknader. Samma saker överallt. Skillnaden var att det även var samma personer i de olika stånden. Det såg i alla fall verkligen ut som det. Vädret var väldigt kluvet, ena stunden snöstorm, nästa sol och vindstilla. Vi gick upp mot gamla stan och Hans gav en gammal kvinna pengar och hon blev så otroligt glad och jag började gråta. Typiskt mig. Gick in på en lite finare restaurang och åt världens godaste pasta. Drack varm choklad till efterrätt och den var gudomligt god. Vi skulle gå en kvart tillbaka till båten, gav upp efter halva vägen och tog en taxi. Blev lite nervös när han låste dörrarna, men han var schysst. Tror jag.

Tillbaka på båten gick jag och Josefin till hytten och sov ett par timmar. Åt lika god middag igen, utan vin dock, och sedan tillbaka till hytten. Jag somnade runt 22 och sov som en stock hela natten. Vaknade lite smått och Josefin sade "nu skiner solen och vi är i Skärgården" och jag blev så lycklig. Satte mig upp och log så mycket jag kunde. Frukost vid 8 tror jag och jag var riktigt pigg och glad. På bussen vid 11 och ja, jag somnade. Åt en smörgås och lite fika i Hallstahammar och sedan somnade jag på bussen igen. Sov hela vägen till Ludvika och jag ville kyssa marken när vi kom fram.

Människorna i Riga var otrevliga, sura och bittra, men staden var vacker. På sina ställen. Det fanns otroligt vackra byggnader, kyrkor, torn och det var fint att se på. Tror dock inte att jag åker tillbaka dit. Allt som allt var det en rolig upplevelse.