Summa sidvisningar

31 december 2013

Lögner

Jag är inte snäll mot mig själv. Jag kanske har slutat skada mig själv fysiskt, men jag skadar mig själv desto mer på andra sätt. Jag gör saker jag inte kan förklara, saker som händer och som jag inte tänker på, men efteråt känner jag att det jag gjorde inte var bra för mig. Även fast jag känner det här så gör jag samma sak igen och igen och igen. Det är som att jag gör det medvetet, som att jag vill skada mig själv på det här sättet, precis som jag ville skada mig själv fysiskt. Är det för att jag vill, verkligen vill eller är det för att jag, enligt mitt sjuka ego, inte förtjänar bättre? Är det för att det är det enda jag vet? Är det för att jag egentligen fortfarande hatar mig själv precis lika mycket som jag alltid har gjort? Jag mår bra, mycket bättre, jag är glad, livet är okej ändå, jag tycker om mig själv. Lögner som alltid har funnits i mitt liv, ibland svårare att dölja, ibland det lättaste som finns att dölja. Skillnaden är att jag har slutat hoppas på att det kommer bli bättre eller lättare, jag vet att jag ljuger. Därför ljuger jag också för mig själv. Jag tror inte heller att jag bryr mig speciellt mycket om vem som vet om det här, för det kvittar. Ingen kan göra någonting, ingen förutom jag och jag orkar inte. Ingenting är bättre. Ingenting alls.

9 december 2013

En liten, helt obetydlig, topp tio lista

Eftersom jag, av någon anledning, nu är inne i en Marilyn Manson period igen, så tänker jag att jag ska göra en topp tio lista. Eller någonting.
Egentligen tycker jag ungefär lika mycket om alla låtar Marilyn Manson gjort, men några fastnar mer än andra av olika anledningar. Några av dem är på grund av texterna, andra är på grund av musiken.
I alla fall, här är den listan:
(ingen som helst ordning)


I Want To Kill You Like They Do In The Movies
Slo-Mo-Tion
Tourniquet
The Reflecting God
Man That You Fear
The Golden Age Of Grotesque
Spade
Cake And Sodomy
Coma White
The Beautiful People
 

Jag vet inte varför jag kände ett behov av att göra det här och det spelar egentligen ingen roll heller. Man behöver inte alltid ha en specifik anledning till allt man gör. 

Kram! 

4 december 2013

Marilyn Mansons regelbok för otrohet

1 Det är tillåtet att ratta silikontuttar. De är ju inte äkta, alltså är du inte otrogen.

2 Om du inte kommer ihåg tjejens namn så räknas det inte.

3 Om du inte ringer dem efteråt så räknas det inte.

4 Avsugningar räknas inte. Det är som att skaka hand eller skriva en autograf.

5 Om du gosar är du otrogen.

6 Om du befinner dig en tidszon som är före tiden i den tidszon din flickvän är i, kan du använda följande formel för att ta reda på om du varit otrogen eller inte: vi säger att x är tidsskillnaden mellan de två länderna och y är det antal timmar som gått sedan du låg med den där tjejen. Om du ringer din flickvän och y<x har du inte varit otrogen, eftersom otroheten inte ägt rum ännu. Om y>x har du varit otrogen.

7 Om du är amerikan och befinner dig i Europa, Kanada, Sydamerika eller Japan så gäller inte din äktenskapslicens, så då kan du ligga med vem du vill.

8 Om du sätter på någon kvällen innan du ska träffa din tjej, så är det helt okej. Det är bara en säkerhetsåtgärd för att du inte ska komma för tidigt när du sedan har sex med flickvännen.

9 Om samlaget ingick i en Performance räknas det inte.

10 Om du gör det för att det kan vara bra för karriären är det inte otrohet. Om tjejen ifråga däremot gör det för att det kan vara bra för hennes karriär att ligga med dig, är du otrogen.

11 Om du kommer ihåg namnet på en tjej som någon annan haft ett engångsligg med, så har du varit otrogen eftersom du tänkt på tjejen mer än den som faktiskt knullade henne har. Om du händelsevis inte har någon flickvän måste du vara så desperat att vi räknar det som en otrohet mot din framtida flickvän istället.

12 Om det är någons födelsedag räknas det inte (särskilt inte din egen).

13 Om tjejen har tatuerat in ditt namn på sin kropp räknas det som en ren artighet att sätta på henne.

14 Analsex räknas inte eftersom det inte är samlag (såvida det inte är Morrissey du dejtar).

15 Om tjejen heter samma sak som din flickvän räknas det inte. Inte ens om det bara är första bokstaven i deras namn som är samma. Stämmer inte namnet ändå, kan du helt enkelt spruta på henne lite av din flickväns favoritparfym och komma undan den vägen.

16 Om du morgonen efter säger att du respekterar dem och menar det, då är du bög.

Marilyn Mansons regler om homosexualitet

(gäller endast män)

Du vet att du är bög om...
1 ... du får någon annans sperma på dig.
2 ... du någonsin ägt en platta med The Smiths.
3 ... du får stånd när du suger av en kille. Om inte så är du straight, såvida du inte får hans sperma på dig.
4 ... du har Michael Stipes i samma rum när du ligger med en tjej. Då är du bisexuell.
5 ... du är på ett bögställe är du nödvändigtvis inte bög. Men om du är på en vanlig bar och snackar med en kille längre än du snackar med en tjej, då är du bög.
6 ... du stampar takten till en låt av The Smiths.
7 ... du diskuterar konst i över 45 minuter.
8 ... du någonsin burit en basker.
9 ... du kysser en kille och du får stånd. Om bara han får stånd är du inte bög.
10 ... du haft sex till musiken av The Smiths.
11 ... ditt enda syfte med att ha sex är för att tjejen ska bli gravid så att hon kan föda fram fler lesbiska tjejer.
12 ... du runkar och får sperma på dig själv.
13 ... du får stånd när du tittar på Gilligan's Island.
14 ... du inte får stånd när du tittar på Bewitched.
15 ... de spelar en Smithslåt på en bar och du befinner dig på toaletten med kuken i handen.
16 ... du heter Rickard med kallas för Dick.
17 ... du har en vän som kallas för Dick.
18 ... du är trogen din fru. Då använder du henne bara som rekvisita för att folk inte ska tro att du är bög.
19 ... du är vän med en fotomodell.
20 ... du ligger med en tjej som gillar The Smiths.
21 ... du är vegetarian för att du lyssnat på, och blivit påverkad av Smiths album Meat Is Murder.
22 ... du sysslar med vad som helst som kan kallas spirituellt.
23 ... du knullar en gravid tjej som ska få en son. Kommer din sperma på livmodern kommer babyn också att bli bög.
24 ... du någonsin blivit klippt med en The Smiths eller Morrissey-platta på i bakgrunden.
25 ... du någonsin ägt eller funderat på att skaffa kristaller - i synnerhet om det skulle vara crystal meth.
27 ... du någonsin placerat plåster på dina bröstvårtor och tyckt att du var trendig.
28 ... du tillbringat mer än en vecka i sträck på South Beach.
29 ... du inte tänker på bröst just nu.
30 ... du fortfarande gillade Judas Priest efter att du fått reda på att sångare Rob Halford är bög.
31 ... du får stånd när skiter.
32 ... du vet hur sperma smakar (särskilt din egen).
33 ... du tungkysser en tjej som just svalt din sperma.
34 ... du får stånd av att läsa det här.
35 ... du känner till namnet på en medlem i The Smiths förutom Morrissey och Johnny Marr.
36 ... du är en manlig modell.
37 ... du får en klump i halsen när du lyssnar på "Boys Don't Cry" av The Cure.
38 ... du är kläddesigner.
39 ... ditt för-, mellan- eller enda namn är Morrissey.

1 augusti 2013

Mina kissekatter älskar mig

10 Signs Your Kitty Actually Loves You

Ever wondered if your kitty really loves you? From finicky to feisty, our feline friends aren’t always the easiest to read. Unlike dogs who make their affection for us loud and clear, cats have far less obvious ways of communicating how they feel. If you want to discover just how much your cat cares about you, then check out these 10 signs of true love.

1. Head butting. If a person were to do it to you, then you’d have a pretty good idea of what they were trying to tell you, but with a cat it’s a whole different story. To be on the receiving end of what is actually known in the cat world as ‘head bunting‘ is a very special privilege indeed. During this exchange your cat deposits facial pheromones that represent their feelings of trust and safety they have with you.

2. Powerful purrs. Cats purr for all sorts of reasons, but there is one unique full bodied rumble that your kitty saves exclusively for their true love. Purring also lowers your kitty’s heart rate and helps them to relax and exhibit feelings of contentment.

3. Love bites. If your cat is a chronic nibbler, then chances are they’ve got a thing for you. It’s pretty easy to tell the difference between a love bite and a regular cat bite, one hurts and the other tickles! Nibbling isn’t a common sign of love, but when a cat employs it, they’re trying to say “you’re awesome.”

4. Tail twitching. You can tell a lot by looking at a cat’s tail. Just as their tails puff out when they get scared or agitated, their tail will twitch at the very tip when they are feeling bliss. If you notice this action when your cat approaches you, then you can be sure that they think you rock their world.

5. Tummy up. When your cat throws itself on the floor and starts rolling around, they are trying to get your attention. Cats only show their tummies voluntarily to those they can trust. Feeling safe means a lot to a cat, so when they sprawl out in front of you, this is a sign that they feel loved and protected.

6. Licking your hair or ears. It’s not often that humans are deemed worthy of these very special grooming sessions, but if your cat has chosen to bestow you with hair or ear licking, rest assured you have been welcomed into the inner circle. Grooming is one of the most obvious signs of the friendship and trust you have with your furry companion.

7. Kneading. Kittens knead against their mothers to stimulate milk production, which is why experts believe that kneading behaviour in cats is nostalgic of kittenhood and acts as a way of reliving the happy moments they experienced as little ones. So next time your kitty starts moving its paws up and down on you, remember that they are not just trying to soften you up before taking a nap, but that they’re expressing their adoration for you.

8. Slow blinking. It is said that cats kiss with their eyes, so don’t expect to share this sign of affection with any old cat. Cats save eye contact for people they know and trust. If that eye contact is coupled with slow blinking then you’ve just received a kitty kiss. Return the love by mimicking the behavior.

9. Nap time. Kitties crave warm safe places to sleep, so if your fluffy feline decides to snuggle down beside you or better yet, on your lap, then you should feel especially honored. Cats are most vulnerable when they are sleeping, and there is no greater compliment than when they choose you as their snooze spot.

10. Gifting. There is no denying that a small dead something is not at the top of our wishlist, but a kitty that presents you with this bounty deserves to be praised. Despite our domestication, cats still have the inner hunter and sharing their prizes with you is a sign of true friendship.
If you’ve been fortunate enough to share your life with a cat, then you’ll understand that they are consciously connecting with us. Whether it’s via grooming, purring or snuggling up, cats are loving and affectionate individuals that form very special bonds with their favorite people.

6 juni 2013

Produktivitet? Nä.

Har haft en så oproduktiv dag idag. Låg i sängen flera timmar efter jag hade vaknat, förflyttade mig några meter till balkongen istället och satt där i lite mer än en timme, tog en dusch, satte mig på balkongen igen och målade naglarna, gick in till soffan och där är jag kvar än. Lyssnar på musik, körde all Beatles på blanda och det är depplåt på depplåt på depplåt. Det är som Media Player vill att jag ska deppa. Så jag gör det. Och så kom Strawberry Fields Forever. Jag menar... kom igen. Jag älskar låten, men sedan jag sade att jag skulle ha den på min begravning är det liksom inte samma sak längre. Jag blir ledsen. Får ont i magen. Den har en helt annan mening nu. Vart var jag? Ingenstans. Som om jag någonsin är sammanhängande. Jag känner mig ensam.

Over and out.

13 maj 2013

Vänner...

En gång i tiden hade jag bra med vänner. Jag hade flera personer i min närhet som jag tyckte om att umgås med och som, tror jag, tyckte om att umgås med mig. Vissa av dem försvann med tiden, rann ut i sanden, vilket jag förstår. Man utvecklas så pass mycket i tonåren, man växer ifrån varandra, det är ingenting konstigt med det. Vissa slutade med bråk. På grund av för lång tids ignorerande av känslor bubblade allt upp och blev en stor explosion av någonting som egentligen inte var någonting. Så som det blir. Droppen som får bägaren att rinna över. Andra slutar... bara slutar. På grund av... ja, vadå? På grund av att jag är jag kanske? Jag har inte skrivit om det här tidigare för det har gjort så ont. Utåt har det kanske verkat som att jag inte riktigt brytt mig, att det inte spelat någon roll, att jag varit arg mer än ledsen. Jag har varit arg. Otroligt arg. Jag har också varit oändligt ledsen. Att förlora så många år av vänskap gör ont. Särskilt när man får höra sådana saker som jag fick höra. Eller läsa snarare. Ett meddelande som tog luften ur mig, som gav mig en ångestattack, som fick mig att hyperventilera och helt ifrågasätta mig själv som människa. Jag svarade inte ens. Jag skrev ner allt jag ville säga, men skickade det aldrig. Jag kunde inte. Jag ville inte såra min bästa vän på det sättet. Hon sårade mig mer än någon någonsin har sårat mig. Ja, till och med mer än A. Faktiskt. Det som känns jobbigast, mest sorgligt, är att jag vet att vi aldrig kommer ha samma relation som tidigare, om vi skulle börja umgås igen. Att vi kommer missa så mycket. Vi kommer inte vara där för varandra i framtiden som vi trodde. Eller var det bara jag som trodde det? Jag vet inte, jag vet ingenting längre. Om jag fick henne att må så dåligt utan att hon berättade det för mig, vad mer var falskt? Var ingenting äkta? Jag försöker, och har alltid försökt, att vara en bra vän. Att finnas där och lyssna och stötta och skratta och gråta. Gör jag inte det? Finns jag inte där? Är det bara i mitt huvud? Jag menar, om jag nu trodde, helhjärtat, att jag var en bra vän men ändå fick henne att må dåligt, var det inte på riktigt? Är allt jag gör egentligen bara i mitt huvud? Jag förstår inte. Jag har analyserat sönder det där meddelandet, läst det hundratals gånger, försökt förstå vad hon menar, men jag ser det inte. Jag kan inte förstå vad det var jag gjorde för fel. Har jag ens gjort fel? Mindfuckar hon mig? Är det det här hon vill ska hända? Vill hon att jag ska tänka på det här så mycket att jag till slut inte kan tänka på någonting annat? Hon avslutade ju faktiskt med "dö inte nu". Vad menades med det? Vad fan menades med det? Det var samma sak där, en liten sak efter det där meddelandet som gjorde mig så arg. Fast egentligen handlade det inte om det. Alls. Egentligen var mitt hjärta krossat och min självbild förstörd. På grund av en enda liten människa. Det gör så jävla ont att tänka att jag har gjort livet jobbigare för någon. Men det måste väl vara så jag är. Jag är en dålig vän, alla försvinner, snart sitter jag här med bara mina katter och minns alla vänner jag haft men inte har och aldrig kommer få igen. Jag är dålig. Det här är mitt fel och det är endast på grund av mig själv, den jag är, min person, som det är så här. Är jag så vidrig? Jag är väl så vidrig. Det finns inte ord för hur mycket jag hatar mig själv, igen, på grund av det här. Jag hade börjat bli okej med mig själv. Nu är jag en dålig vän och människa. Igen. Tack. 

Pang

Jag vet inte om det beror på för lite sömn, för känslosam musik eller om det helt enkelt fortfarande är sorg. När jag gick igenom lite gamla bilder hittade jag den här i ett album. Jag hade inte sett den innan och klickade igenom alla bilderna i albumet och pang, så var den där. Mormor, som ett slag i ansiktet. I magen. I hjärtat. Tårarna kom på en sekund och jag lät mig själv gråta en stund. Jag försöker ständigt hålla tillbaka, men lyckas sällan. Särskilt svårt är det när jag inte har sovit ordentligt. Kan det påverka? Det borde det kunna, det påverkar allt annat. Jag kan inte understryka nog exakt hur mycket jag saknar den här människan. Åh mormor. 


2 april 2013

Paus

Jag tänker, igen, ta en liten paus från le internets. Jag orkar inte vara social och med allt som händer, som jag inte pratar om, behövs det. För min egen del. Om någon desperat behöver få tag i mig, tvivlar starkt på det, men om, så har jag en mobiltelefon. Med ett nummer. Som de som kanske skulle vilja ha tag i mig förhoppningsvis har. Om inte, tough luck!
Film och sömn står på schemat och om jag känner mig själv rätt kan det bli en hel del film och ingen sömn alls. 

På återseende! 
Adjökens. 

28 mars 2013

Känslan

Det var inte ens jag som såg honom, det var mamma. "Är inte det där din pappa?" Det var det. Jag stod och suktade när mamma köpte påskris. Tänkte att om han var kvar när mamma kom ut kanske jag skulle hälsa. Eller be mamma göra det. Han gick precis innan mamma kom ut. Det kanske var ett tecken. Jag var kluven. Jag ville hälsa och jag ville verkligen inte hälsa. Det var nog bättre att inte hälsa. Det är så konstigt det där, hur jag både vill och inte vill ha honom i mitt liv. Mest vill jag inte. Han har krossat min självkänsla sedan första gången jag träffade honom. Den ständiga känslan att jag inte duger kommer nog därifrån. Säkerligen. Fast det är ändå min far. På något sätt. På det biologiska sättet. Men ingenting annat. Därför kan jag leva med det. Det hade varit svårare om jag någon gång hade haft honom i mitt liv. Om han någon gång hade gjort någonting bra, någonting fint. Nej. Han är en vidrig far. Min vidriga far.

28 februari 2013

Vips!

På två dagar är alla mina problem borta med vinden. Måste låna den filmen av mamma. Mental note. Ja. Herregud. Vad skulle jag göra utan mamma och Han Solo? Bo på gatan antagligen. Vet inte vad jag kan göra åt Soc situationen heller. Skit samma, det är inte roligt eller intressant. Vilket ju är ett måste i mina blogginlägg. Not! Men jag orkar inte. Så. Jag hade en fin dag med mamma idag. Träffade Asta och Anton också. Jag kan inte hjälpa att tänka på Brunnsvik varje gång jag träffar Asta. Vi hade så jävla roligt hela tiden. Det var verkligen den bästa tiden i mitt liv, so far. Om ingenting toppar det vette fan, haha. Och jag skriver som en 14-åring nu, mest för att jag är trött och egentligen inte vet varför jag skriver eller vad jag ska skriva. Men det är bra. Allt är bra. Det var en lögn, men allt kommer bli bra. Jag måste tro det, annars går jag sönder. Det blir bra. 

Adjökens!

26 februari 2013

Ja ä int bittär

Jag har inget socker - kan inte dricka gott te. Jag har snart inga cigaretter kvar. Kattmaten är slut förutom det jag fyllde på idag - dör inombords. Soc har inte hört av sig - inga pengar. Det finns inga jobb jag kan söka - inga pengar. Jag ska börja betala av CSN-skulden på torsdag senast, inga pengar - ångest delux. Jag har ingen mat - ont i magen.

Men jag är inte bitter. Eller jo, jag är bitter.
Det finns de som har det värre, men det skiter jag i. Jag tänker gå och lägga mig och böla nu och så kan jag tänka på de som har det värre och böla ännu mer.  

Adjö!

18 februari 2013

Ullared

Okej, Ullared. Nu pratar jag tv-programmet och inte varuhuset i sig.
Hur hittar de människorna de pratar med? Har de någon typ av radar? För de pratar ju alltid med de mest udda personer man kan tänka sig. Är det mest "udda" människor som åker dit? Eller är det bara de som ställer upp på att bli "intervjuade"? Det sorgliga tycker jag är att de uppenbarligen gör sig roliga på deras bekostnad. De verkar inte förstå att de blir drivna med heller vilket gör det ännu värre. Är det underhållning egentligen?
Det är samma sak med I En Annan Del av Köping. Svenska Lagom och Duktig sitter hemma i soffan och skrattar åt förståndshandikappade på TV. Den typen av program skapas ju endast för underhållningssyfte, det finns inget som helst utbildningssyfte med sådana program, så varför är det okej? Varför är det okej att skratta bakom ryggen på dem, men inte om man skulle se dem i verkligheten?
Fiktion är en annan sak. Är det manus, regi och skådespelare är det en helt annan sak vad som är okej att skratta åt.
Och nu tappade jag tråden. Jag borde inte skriva ett sådant här inlägg klockan fem på morgonen efter två timmars sömn.

14 februari 2013

Hoppsan

Jag ska skaffa mig en karl. Jag ska ta med mig min karl på alla släktträffar och hångla som fan, ta på honom hela tiden och särskilt vid helt fel tillfällen som vid någons dödsbädd eller på någons begravning. Ja, för jag vill ju bara passa in. Jag vill ju bara vara en i gänget. Jag ska också ha med mig saker att klämma på. Saker som låter så mycket som möjligt och jag ska medvetet få den att låta med allt jag har och sedan se mig om i rummet om någon tittar. Jag ska ta med mig saker till människor jag hälsar på, även på deras födelsedagar, så att all fokus är på mig även då. Ja, för jag mår dåligt och då kan det inte handla om någon annan än mig. Och jag kan verkligen inte träffa de i min släkt när jag inte mår bra men jag går gärna ut på stan och fikar samma dag som jag inte ens kunde gå ner från mitt rum för att säga hej till mina släktingar.

Vänta. Nej, just det, det var visst inte mig själv jag pratade om. Fy på mig. Inte hänga ut någon annan på den värdsliga vida webben. Fy! Jag har inte nämnt några namn dock, så jag kan ju prata om vem som helst. Eller hur? Just det!

Inte låta negativitet stjäla min energi. Nej. Moder jord hjälper mig. Ja. Sverige, Sverige fosterland! Off topic? Ja, kanske, men jag tror inte att jag bryr mig. Vänta... nej, jag bryr mig inte. Min blogg, mina tankar, mina ord. Ja. Blogg. Herregud, vad hände med dagböcker? Jag går tillbaka och skriver sådana här tankar i min dagbok. Kanske. Jag känner mig elak och jag känner mig glad. Skäms!

3 februari 2013

Jag saknar dig

En trött mormor. En fin mormor.


Jag kan fortfarande inte förstå det. Jag har hennes tv i min lägenhet nu. Det är konstigt. Jag saknar så himla mycket. Ibland gör det så ont att jag slutar andas en stund. Vi var nära. Jag saknar leendet, glittret i ögonen när hon sade någonting roligt, när jag sade någonting roligt. Hennes varma kramar. Hur hon inte accepterade bara en kram per besök. Det skulle vara en när vi kom och en när vi gick. Om jag av någon anledning glömde första kramen fick jag ge henne två när vi sade hej då. Det är allt det här jag vill minnas. Jag vill inte minnas bilden av henne i den där sängen när hon knappt visste att det var jag som gav henne den där kramen. Jag vill inte minnas hennes andningsuppehåll, de där ljuden hon gjorde när hon hade ont. Jag vill bara minnas allt det fina. Herregud, vad en människa kan göra med hjärtat. Med mitt hjärta. Min fina mormor, jag kommer aldrig någonsin glömma dig och jag kommer aldrig någonsin glömma att du inte finns här längre. Det blir aldrig något avslut. Du bor i mitt hjärta för alltid.

6 januari 2013

Ja, jag kanske är en elak människa

Den senaste tiden har varit omtumlande. Vi förlorade vår underbara mor/mormor/farmor/gammelmormor/gammelfarmor/svärmor i december och jag har aldrig känt sådan sorg. Det har gjort ont på ställen jag inte visste att jag hade. Jag har gråtit, skrikit, varit helt tom och saknat. Jag vet vad som har hänt, jag vet att mormor inte finns längre, men jag förstår det fortfarande inte. Det är fortfarande obegripligt. Begravningen var i fredags. Begravningen som ska vara ett avsked, ett avslut. Det här kommer aldrig att vara avslutat. Jag kommer sakna mormor så länge jag lever. Hon kommer alltid, alltid, finnas i mitt hjärta och i min själ.

Det finns någonting positivt med detta. Det här betyder att jag aldrig behöver träffa vissa människor igen om jag inte vill. Det är en enorm lättnad i all kaos. Det kan tyckas själviskt och säkert en massa annat, men jag är så lättad över det. Personer som suger ur all energi genom att bara vara i samma rum. Personer som alltid har varit så falska att man inte tror på ett ord de säger, inte ett leende, inte en blick är äkta. Jag behöver inte det. I framtiden kanske jag kan klara av att vistas med dessa människor, men just nu är jag så otroligt klar. Hur hemskt det än är.
Jag kanske är en elak människa men om det betyder att jag kan må lite bättre så är det värt det.