Tabu

Jag drömde att jag högg av mig båda armarna med världens vassaste kökskniv. Inte som i 127 timmar för att överleva utan för att någon i min närhet hade skurit sig och ärren var värre än mina och jag ville vara värst. Jag högg av dem vid axlarna, gick fram till personen i fråga och sade "vad fan ska du göra nu då? Slå det om du kan! Hah!". Det gjorde ont som fan men jag mådde så jävla bra. Drömmen kom tillbaka när jag kom på mig själv med att stirra på min vänsterarm när jag väntade på siktarna och faktiskt tänka tanken "borde jag?". Förstod inte själv vad jag menade med det men sedan kom jag på vad jag hade drömt. Galet. Alla tänker sjuka tankar, hela tiden, det är bara det att ingen pratar om det. Jag och Martin har pratat om det, att man tänker saker som man aldrig skulle göra egentligen. T.ex. vad skulle hända om man kastade ner ett barn från ett fönster? Självklart skulle man aldrig göra det, men det kan dyka upp i tankarna. Tur att man har den där spärren som hindrar en från att göra sådana saker. Skulle jag gjort allt jag tänkt skulle jag vara död alternativt sitta inne på livstid. Så. Var tvungen att skriva av mig.

P.S: jag är inte en hemsk människa D.S